Vad alla svenskar bör kunna
En snabbkurs i Gbgska för alla er turister som ska på Liseberg i sommar
| Abrovinsch | Provisorisk lösning. T.ex. "Jag hade ingen skruv så jag gjorde en abrovinsch med tejp." Uttalet "abrovink" förekommer också. |
|---|---|
| Baitans | Jättestor eller rejäl. T.ex. "Kanelbullarna i Haga är baitans!" = "Kanelbullarna i Haga är jättestora!". |
| Bamba | Skolmatsal. Förkortning av "barnbespisning". Göteborgarna säger bamba ända upp på gymnasiet och ibland även på universitetet! |
| Bröta | Föra oväsen eller stöka runt. Bröt = buller och brötigt = bullrigt. |
| Bäsa på | Dra på i full fart / att ge gärnet. Full bäs = Full fart. |
| Bördig | Schyst / snäll. Stavas med "r" men r:et uttalas inte utan istället uttalas d:et mjukt. |
| Döna | Föra oväsen / dundra / dåna. Men även som "Döna iväg" = skjuta iväg hårt, t.ex. en fotboll. |
| Exter | Dumheter / ovanor. T.ex. "Han har såna exter!" = "Han har sådana dumheter för sig!" |
| Fippla | Pilla / peta / knåpa. Oftast i meningen att göra något onödigt krångligt och långsamt. Närbesläktat med feppla. |
| Feppla | Fumla. I formen feppligt kan det också betyda krångligt / komplicerat. |
| Flö | Flytta, stick iväg. T.ex. "Flö på dig!" = "Flytta på dig!". |
| Go | Knäpp. T.ex. "E du go eller?" = "Är du knäpp eller?" och "E du go i hövvet eller?". Sedan finns det förstås "Goa gubbar" vilket konstigt nog betyder "Mysiga gubbar". |
| Gör, göra | Förstärkningsord. T.ex. "Gör gott" eller "Göra gott" = "Väldigt gott". Notera att g:et uttalas som "g", inte som "j". |
| Göra, gira, gura, sylta | Att gnugga snö i någons ansikte (mula). I västra Göteborg används mest Göra och Sylta, på Hisingen används mest Gira och i Kallebäck och Redbergslid används mest Gura. Notera att g:et uttalas som "g", inte som "j". |
| Himla | Förstärkningsord. T.ex. "Himla käckt!" = "Väldigt praktiskt!" Tack vare Kurt Olsson (Lasse Brandeby) har ordet nu blivit en del av rikssvenskan. |
| Hånka, hänka | Det militärer kallar att tolka. T.ex. att åka cykel med bogsering efter en moped. |
| Kinne | Biograf, kinematograf, kinotek. Används numera mest i Västergötland, runt Borås. |
| Kirra | Ordna, fixa, klara av. Ordet utlånat till 08:orna. |
| Knö | Trängas eller knuffas. T.ex. "Knö inte!" men även som "Knö på dig!" = "Flytta på dig". |
| Käckt | Rikssvenska och göteborgska: Käck person = Pigg, frimodig, trevlig person. Göteborska: Käckt = Praktiskt, fiffigt, bra. T.ex. "Himla käckt!" = "Väldigt praktiskt!" eller "Vilken käck pryl!" = "Vilken fiffig pryl!". |
| La | Väl. T.ex. "Det kan la du göra?" |
| Läska | Fresta, locka, reta aptiten. På rikssvenska verkar läskande betyda uppfriskande medan på Göteborgska betyder det frestande. T.ex. "Det är läskande att stjäla diamanten som ligger framme." |
| Môla | Vräka i sig mat. T.ex. "Det var så gott så jag bara môla!" |
| Môsa | Masa. Arbeta eller gå långsamt. T.ex. "Môsa inte!" = "Skynda dig!" |
| Måckligt | Avundsvärt. T.ex. "Han var måcklig som fick den största glassen!" |
| Natta | Dåligt, värdelöst, hopplöst. T.ex. "Det var rena natta." = "Det var hopplöst." Kommer nog från det rikssvenska uttrycket "nattsvart". |
| Paff | Används: "Cykeln är paff." = "Cykeln har punktering." En göteborgare blir aldrig paff, han blir häpen. |
| Parra | Väldig fart. T.ex. "Han hade en himla parra." = "Han hade en väldig fart.". |
| Rundstycke | Litet, runt, vitt bröd. I Stockholm kallas det för fralla. |
| Skit | Förstärkningsord. T.ex. "Skit gott" = "Väldigt gott". Orsakar ofta en del misssförstånd när vi göteborgare är ute och reser. |
| Skångra | Skaka och föra oväsen på en gång. T.ex. de gamla spårvagnarna skångrade. |
| Smeka | Smörgås. |
| Svale | Trappuppgång (och förstuga). T.ex. står min cykel just nu i svalen. |
| Sveriges framsida och baksida | Sveriges framsida = västkusten. Sveriges baksida = östkusten. |
| Tapp, bensintapp | Bensinstation, mack. Ordet är visserligen gammal rikssvenska men används fortfarande mycket ofta på Göteborgska. |
| Tetig | Någon eller något som är lite konstigt eller knäppt. T.ex. "Han var änna tetig." = "Han var allt lite konstig." Men även som "Åh, va tetigt." = "Åh, va jobbigt/irriterande." |
| Tjomme | Udda typ, kille, man. T.ex. "Jag träffade en tjomme på stan som försökte sälja grankottar." |
| Tjotta | Kasta. T.ex. "Tjotta iväg." = "Kasta iväg (långt).". |
| Tjottaheiti | Långtbort / långbortistan. Uttrycket "tjottaheiti" verkar vara MYCKET vanligare på Göteborgska än uttrycket "långtbortistan". |
| Träd | Krukväxt. Även mycket små krukväxter kan kallas för träd. |
| Tyken | Uppkäftig / oförskämd. |
| Vase | Litet barn, oftast liten pojke. T.ex. "Hej min lelle vase." = "Hej på dig lilla pojke.". |
| Vesen | Trött och hängig. "Man blir änna rätt vesen när man är bakfull." |
| Åpen | Glupsk, girig. T.ex. "Åpa dig inte!" = "Ta inte allting, vi vill också ha!" Kan även gälla andra saker än mat. |
| Änna | Nästan, liksom. T.ex. "De e la änna konstigt?" = "Det är väl liksom konstigt?" |
Möjliga ord
Eller kanske rentav sannolika ord! Jag brukar testa orden på flera göteborgare och icke-göteborgare för att se om de känner till orden och vad de anser att de betyder. Orden här nedanför har av olika skäl ännu inte blivit ordentligt kontrollerade. Kommentarer mottages tacksamt!
| ( Brassa ) | 1: Göteborgska = skryta / bre på / överdriva 2: Rikssvenska = full fart / öka 3: Rikssvenska = "Brassa käk" = "Laga mat" |
|---|---|
| ( Chiva ) | Kasta iväg / hiva iväg |
| ( Kombarris ) | Jättestor sten |
| ( Käcka sig ) | Göra sig märkvärdig. T.ex. "Dö, käcka dig inte!" = "Du, sluta göra dig märkvärdig!" |
| ( Popper, poppers ) | Fotbollsskor |
| ( Tjöta, tjôta, tjôtgubbe ) | Negativa betydelser: 1: Tjöta / Tjôta = göteborgskt uttal av det rikssvenska ordet "tjata". 2: Tjöta = tjatig, jobbig människa. T.ex. "Han e en sån tjöta." = "Han är så jobbig." Positiva betydelser: 3: Tjöta = prata / diskutera / snacka, i positiv bemärkelse. T.ex. "Vi bara tjöta lite." = "Vi bara pratade/umgicks lite." 4: Tjötgubbe / Tjôtgubbe = mysig social pratig person. Alltså motsatsen mot en tjöta. Använd INTE uttalet "tjatgubbe" eftersom det då blir oklart vad man menar! |
| ( Flöte ) | Person som är riktigt dum i huvudet och jobbig. Kommer troligen från rikssvenskans "bakom flötet". Kan ev. även tolkas som om att personen är tom i huvudet vilket gör att han/hon flyter bra... T.ex. "Han e ett redigt flöte." = "Han är helt dum i huvudet." |
Kommentarer
Trackback
