Var detta ett meddelande från början?

Kom hem från en träff med världens bästa barndomskompis Ammis, och var inte speciellt trött så jag började plocka lite.

Undertiden jag plockade så lyssnade jag på musik, och det kom upp en låt som jag fick höra i början av en, då, viktig period. Jag "fick" den låten så att säga. Jag lyssnade på låten då och tyckte den var vacker. Jag fick förklaringen att låten handlade om kärlek som förlät allt. Att oavsett om personen ljög så älskade man ändå den personen för kärleken övervinner allt typ....

Men idag förstod jag allt. Jag har hört låten säkert hundra gånger men först nu förstod jag.

Låten handlar egentligen om en person som älskar en annan väldigt mycket. Att vara med den personen är som att vara i himlen, det är som vår hela tiden etc etc. Väldigt vackert eller hur?....
Men det visar sig att den andra personen älskar inte den första tillbaka. Den andra personen ljuger och ber en gå iväg när det inte passar. Och den förälskade personen går tillbaka. Men sen sträcker den andra personen ut sin hand igen och den förälskade personen tar den och känner att även om luften är falsk så "Nu kan jag andas igen"
Men den andra personen bara ljuger.

"Jag tror på allt du säger, men du ger mig ingenting..."
Du ljuger mig rakt upp i ansiktet, och jag vänder om blind...
Jag sväljer dina ord, men du leker en lek...
Även om det är en lögn så får den mig att känna mig levande...
När du säger "Känn", så känner jag att du är allt. När du säger "mitt liv" så vill jag stanna hos dig...

"Och även om allt är av papper.... Så ljuger du så bra".....

Jag borde förstått från början. Det är kanske så det är. Det kanske var ett tyst meddelande till mig? Och det tog ett år för mig att förstå. Helt plötsligt förstår jag allt....







Varför kunde jag inte fatta tidigare...?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0